Ultraljud på Danderyds

Fredag 8 September

Äntligen var det dags för vårt andra ultraljud, det första gjorde vi i vecka 12 för att se hur långt gången jag var. Enligt min sista mens så ska bebisen komma 31 dec men enligt ultraljud så ska den inte komma förrän 9 feb. Mamma var snäll och åkte från jobbet för att passa Alexander (man får inte ha barn med sig på ultraljud) I väntrummet satt det ett ledset par där tjejen grät och så kom det en tjej (tant :) som såg ut att vara runt 45 år! Kvinnan som utförde ultraljudet var jättebra och visade oss allt. Hon kollade hjärtat i slowmotion, kollade njurarna, stora kroppspulsådern, båda hjärnhalvorna, räknade alla fingrar, tittade så att ryggraden såg bra ut och kollade blodtillförseln. Jag kommer inte ihåg att vi fick reda på så mycket när jag väntade Alexander. Jag frågade om hon såg vad det var för kön men hon hade inte kollat, när jag frågade kollade hon och hon sa att hon hade en hint om vad det var. Vi hade bestämt oss för att inte ta reda på vad det är men man blir nyfiken. Vi båda tror i alla fall att det blir en liten kille igen, Jante har nästan bara killar på sin sida och när man fått ett kön är det vanligare att få samma igen. Vi frågade vår barnmorska om spermierna är fördelade 50-50 men eftersom killarna dör snabbare finns det tydligen fler killspermier. Intressant eller hur?

Min moderkaka är placerad på samma ställe som när jag väntade Alexander (ventral), den sitter framtill vid min navel och neråt. Det är tydligen vanligare att ha den baktill. Jag måste vara extra försiktig med bältet när jag kör bil, om man bromsar kraftigt kan den lossna och då dör bebisen. Jag är i vecka 17+6 så på lördag är 18 veckor klara och på söndag går jag in i vecka 19. Tiden går mycket snabbare den här gången, förra graviditeten kollade jag upp vad som hände med bebisen vecka för vecka men nu försvinner tiden. Jag tror det beror mycket på att jag har Alexander att ta hand om på dagarna. Ska bli roligt att se hur han reagerar på ett litet syskon.